blog.flyparamotor.se

LL är hemma från sin semester. Utbildningen fortsätter…

Kommer ni ihåg dom där gråa astunga mattorna man hade på gympan i lågstadiet? Dom hade en liten öljett i hörnen där man kunde hänga upp dom och dom luktade alltid svett och kiss. Inte var det någon direkt dämpning i dom heller så jag undrar varför dom stackars 7-åringarna skulle släpa på dessa fram och tillbaka.

Behåll den känslan du minns nu! Lägg på det till bilden av Pavarotti sittandes på dina axlar och sjunger om att han vill åka fortare. Förstår du vart jag är på väg?

Jag har medveten valt den maskin jag flyger med och jag vet att den är tung. Det har emellertid gått bra även om jag fått kämpa en hel del. Tills igår. Jag skulle lyfta in maskinen i min bil. Vred mig, samtidigt som jag måste slunga in aset i bilen och luta mig bakåt. En vanlig övning som alla sjukgymnaster rekommenderar. Schprääk sa det i ryggen. Aj aj aj.

Väl framme på fältet visade sig att jag inte skulle flyga solo utan bocka av lektioner i tandemriggen. Grattis, Larre! Lyft i onödan plus flygning i ostkroksläge i nästan trekvart.

Vi övade plus- och minuslandningar och hur dessa korrigeras på olika sett, som t.ex. hissvarianten, S-ning, åttan och ”bell ringing” vilket passade mig ganska bra eftersom jag kände mig som Quasimodo i Notre Dame. Ni som flugit tandemrigg vet att denna tingest saknar allt vad ergonomi heter. Soffan är åtminstone placerad i färdriktningen. Detta var igår.

Ikväll (dag 12) satte vi mina nyvunna kunskaper på prov. Dessutom la vi till ”touch and go” eller studs och gå på svenska (bounce and walk?). Benremmarna har emellertid den egenheten på min maskin att dom slackar upp. På min tredje studs-och-gå kom jag då inte längre upp i selen. Där hängde jag och bättrade på mina blåmärken på armarna samtidigt som humle och dumle i nötsäcken trycktes upp mot struphuvudet. Antingen blir jag en ljus tenor som Pavarotti eller tillbaka till att bli en gossopran, tänkte jag. Gladdes åt att radiokontakten var envägs och efter ytterligare övning på precisionslandning var vi båda nöjda med vad som uppnåtts. Puh!

Annat kul som hände under kvällen var en tant som kom från en granngård och berättade att gårdagens flygning hade stressat hennes får+familjemedlemmar och hela familjen hade varit ute till halv ett och fångat in ullbollarna. En argumentation mellan LL och madame pågick några minuter och jag som faschinerad elev fick även skolning i att ta folk som ännu inte upptäckt tjusningen med paramotor. Trevlig kväll!

/ Larre i Sollentuna
– Frälsningssoldat och blivande pm-pilot –

(Det är fint med blåmärken)

Paramotor – a brief history

Gårdagkvällen blev mycket utdragen då den planerade lektionstiden fram till 20:00 avslutades ca 21:45. Puh. När jag satte mig i bilen på väg hem hade min fru skickat ett sms till mig. Framför mig hade jag tvätt, disk, tankning, hämtning av en st barnvagn och överflyttande av en barnstol plus sitta framför datorn. Resultat: Rotorhål i huvudet!

Denna morgon släpade jag mig upp ur sängen med samma hastighet som en obemannad disktrasa rör sig i sidled. En disktrasa ser möjligen fräschare ut. Hoppades på regn då jag dömt min flygduglighet till noll denna dag. Teori är mindre farligt när man är trött.

LL sköt teorilektion en timme framåt vilket gav mig den lysande idén att sova när jag kom hem mellan jobb och flygteori. Det tog inte lång tid att somn…..zzzzzzz

Jag drömde om paramotorhistorien. 1987 flögs den första paramotorn av en galen herre. Det folk inte vet är att han inspirerats av ett McGyver-avsnitt året innan där vår hjälte blivit instängd i ett fem kvadratmeter stort skjul på Åreskutan som turligt nog innehöll en halv moped, en stor fiskehåv, en bordsfläkt, 48 likfärgade paraplyer+lite annat jox. Se där – en flygmakapär och frågan ställs på sin spets; Kan man flyga med en grunka där hälften av komponenterna består av buntband?

Well, iväg till den berömda husvagnen(nej, inte än Mats). Teori om väder och flyglagar. Vi klarade oss bra på motivation, pulverkaffe och bondekakor. Åkte därifrån 22:33. Så ska man tillbringa sin fredagskväll, eller? Fun for the whole family! Utbildningen fortsätter om några veckor p.g.a. semester.

/ Larre i Sollentuna
– Frälsningssoldat och blivande pm-pilot –

Klassrummet på bild hemma hos LL… (not)

Achtung, achtung! Gleitschirm Luftwaffe!

Ytterligare en sån där dag med privatskolning. Nice! Dagens målsättning var att få till så många soloflyg som möjligt. Efter dagens första flyg som avslutades med rumpsättning beslöt LL att skjuta på nästa flyg p.g.a en alltför stökig luft.

Vi körde teori och avslutade kapitlet om aerodynamik. Matpaus och allmänt bubbel. Det visade sig att LL varit första klassens rocker. Som trombonist var det kul att prata musik m LL. ”Körde ni några låtar med Triumph”? frågade jag. Väl medveten om att jag hade en cd i bilen. Slutade med att vi åt, log och diggade fet rock under middagen. Vet inte om det är så vanligt under flygutbildningar…

Totalt fem soloflyg klarades av under kvällen var av ytterligare en rumpis p.g.a ett förlorat grepp om ena handtaget i samband med att maskinen skulle kuperas, och ett flyg m radiobortfall. Allt helt, någorlunda rent och flera hundra procents ökad flygtid summerar kvällen. Jättenöjd med denna dag.

/ Larre i Sollentuna
– Frälsningssoldat och blivande pm-pilot –

LL ringer och säger att prognosen visar regn. Vi skjuter på kursstarten idag vilket ger mig mektid med maskinen.

Jag löder dit en ny kortslutarknapp, drar en ny säkerhetswire mellan avgasrör och dämparen, byter tändhatt och stift och funktionstestar. Konstaterar att det funkar. Kastar in grejerna i bilen och drar till donken vid Stinsen för att pilla i mig en bit av ett dödat djur mellan två brödbitar tillsammans med potatis som fyrkantstrimlats och kokats under kort tid med hög värme i olja. En bra flygdag börjar alltid med mat.

Ringer Lasse igen. Vi är överens om att vädret suger så vi gör upp om att träffas hemma hos LL för teoretiska studier i hans husvagn. ”Jag har bara använt den till skolning” sa han. ”Toaletten är inte ens använd”. LL gick ut från vagnen för att hämta undervisningsmateriel vilket frestade mig att slå hål på myten om muggen. Lät dock bli.

Ett högt tempo som rörde både meteorologi eller vad det heter och mera aerodynamik. Nu förstod jag också på allvar vitsen med en Reflex-vingprofil. Lite kaffe på det och sen var klockan 20:20. Hem och konka ut den fjäderlätta maskinen ur bakluckan igen. Känner dock oro över att jag inte hinner bli klar med utbildningen i tid trots att jag i princip haft privatlärare och vädret varit bra 80% av tiden. Hmm…

/Larre i Sollentuna
– Frälsningssoldat och blivande pm-pilot –

Finalmente, som italienarna säger!

Väl ute på fältet fanns idag även Göran Blom. Han hade börjat skola sig för paramotorlicens i Svenska skärmflygförbundet men av olika skäl inte kunnat slutföra utbildningen. Idag gjorde han studiebesök på Paramotor Flight Academy!

En perfekt dag för flygning. Jämn vind och lagom molnigt gjorde denna dag till en perfekt dag att ge sig på ett soloflyg. All personlig förberedelse sånär som på assisterad landning var klar inför solot. Jag och LL hängde mao på oss tandemriggen och utförde en sådan. LL var mycket nöjd och vi påbörjade soloflygningen.

”Jag ska bara testa din rig”, sa LL. Alltid trevligt med en frivillig testpilot. Undertiden genomförde vi ett com-prov med den radio jag skulle flyga med, för att få instruktioner. Utfallet blev sådär. Radion sprakade och kortslutarknappen packa ihop och sprack i samband med LLs landning. Nu vidtog ett intensivt ”Gör-det-bästa-av-situationen-fält-reparation-lagning”. Det är intressant när tre målmedvetna individer med tekniskt sinnelag och X-kromosomer ska lösa en sån här uppgift. Göran kom dock med den bästa temporära lösningen och plockade fram superlim och buntband som i ett trollslag vilket fick knappen att fungera hjälpligt igen. Sprak i radion kunde jag stå ut med.

MEN. Trots en obeskrivlig målmedvetenhet och samarbetsprestation från alla tre hade jag svårt att lätta från marken. Första gången gav jag för lite gas. Andra gången sprang jag för mycket ur centrum etc. Puh. På femte försöket blev allt perfekt: Vindriktning, fart, centrering o.s.v. men då bestämde sig motorn för att inte starta då den blivit för kall under alla tidigare startförsök. Sen kom ett regnstänk och då tog vi en kort paus.

Det dröjde till startförsök åtta eller nio innan jag lättade från moder jord. Stort tack till LL och Göran som hela tiden bar tillbaka motor och skärm! ”Vi måste spara på dina krafter”, sa LL. Förmodligen såg jag döende ut.

Väl uppe i luften njöt jag av utsikten, att min puls inte nått 200 och av sprakandet i radion jag inte hörde mycket av. Den skarpa landningen satt perfekt och LL såg mer lättad ut än vad jag räknat med. Att få flyga ensam för egen maskin är speciellt. Något jag funderat och drömt om i många år. Tackar LL för hans tålamod och för att Gud log mot mig idag igen!

/ Larre i Sollentuna
– Frälsningssoldat och blivande pm-pilot –

bilderna kommer inte i ordning.

Foto: Göran Blom

Ajajaj med lyx!

Idag blev jag ensam med LL på lektionen. Riktigt lyxigt med privatlektion i nära 7 timmar. Förberedelserna inför soloflygningen fortsätter.

Vi hängde upp motorn i selen (se bild) och övade start- respektive landningsförfarandet med tillhörande trafikvarv, nomenklatur och den fysiska sensationen av att skära av blodtillförseln till benen samtidigt som flertalet blåmärken triumferandes belägrar min kropp intill armvecket. Hääärligt!

När väl detta var avklarat (utanför Lindholmens IP) begav vi oss till fältet för vidare genomgång av utrustning. Daglig tillsyn både framför och bakom buren med preflight check från ljuddämperi, ev glapp i propelleraxeln o.s.v. till schackelkontroll och balansarmar på framsidan m.m.

”Nu ska vi hänga på dig spisen”, sa LL.Grattis Larre! Vi fortsatte att öva i några olika moment. Jag fick gå i cirkel med motorn igång, övningsspringa bredbent, öva på att med blixtens hastighet döda motorn och därefter vända på mig och simulera nedtagning av vingen.

Dagen avslutades med simulerade starter med upptagning av vingen, rotation och förflyttning i färdriktning, springandes med det tunga aset till maskin på ryggen och med LL som biologisk motor. Vi lyckades lätta från marken. Loggade ytterligare 85 cm flyg ikväll!

När jag nu sitter vid datorn känns axlarna som om dom fortfarande bar en motor på ryggen. Det är en fin känsla!

(foto: LL)

/Larre i Sollentuna – 2cm kortare ikväll

– Frälsningssoldat och blivande pm-pilot –

Min fru var ok med att jag skulle flyga trots en lördag kväll. Tack, min gullis!
Timmen blev dock väldigt sen och ca 22 stod jag på fältet. Efter att vindstruten kommit upp och ett konstaterande att det i princip var nollvind beslöt vi oss för att starta. Det var på håret att det gick, för den lilla vind som fanns behagade byta riktning hela tiden.

Väl uppe i luften övade vi på ett antal trafikvarv och LL lät väldigt nöjd. Han sa att jag hade god känsla för flygning och att det märktes att jag är modellflygare. Det kändes jättekul att höra.

Vi pratade kort om hur landningar går till och med tur och bra väder känns inte solo-flygningen alltför avlägsen.

God natt! (01:19)

/Larre i Sollentuna
– Frälsninssoldat och blivande pm-pilot –

Pannkaka, fast med sylt.

Får ett sms om att skolstarten skall skjutas fram en timme då LL jagar en ersättningsmotor för tandem.

Åker själv ut till kl 15:00 för att fortsätta öva. (två timmar efter ordinarie start)

20:17 LL anländer med en motor han fått tag i.

Ett meckande och preppande vidtar.

21:40, ca: Allt färdigt med pilotbriefing o.s.v. Take off! Lysande! Vi kör ”Follow the road”-lektionen. Det går kalas. Men – vi får soppatorsk! Lyckas nödlanda ca 30m från bilarna på det egna fältet.

Kvällen som jag skulle tillbringat (inte spenderat, obs Språkpolisen) med min älskade fru blev istället en på tok försenad lektion som dock var både nyttig och rolig.

LL erbjöd mig lektion i morgon kväll p.g.a. fina möjligheter med bra väder och som lite kompensation för förlorad tid idag. Blir nog svårt att få igenom hos hustrun men jagska försöka.

Toktrött men lite glad ändå. LL menar att han verkligen anstränger sig. Det tror jag nog. Om man beaktar att han farit runt hela länet för en motor och erbjuder lektioner en lördag kväll.

Larre i Sollentuna
– Frälsningssoldat och blivande pm-pilot –

bilder från dagen