Mera markhantering. Mer teori.
Idag gick vi igenom hur man balanserar genom att hålla i A-paketet. Mera nöta med kontrollhandtagsmanövrering och även vingtip-styrning. Faktiskt känns det riktigt bra ute på fältet med den relativt jämna vind som råder där. När jag poängterade att jag var nöjd med min balanseringskonst lovade LL att sätta en vanlig segelflygvinge i händerna på mig. ”Då blir du ödmjuk igen”
Ibland hade jag dock svårt att få upp den ordentligt vilket jag inte vill gå närmare in på. Idag avklarades också den berömda Polarkurvan.
LL pratar gärna om sina erfarenheter och legender, vilket tyvärr genererar en viss avdrift från kursinnehållet. Å andra sidan är det mycket underhållande och det är en go stämning i vårt gäng. Krister verkar ta en paus, möjligen p.g.a. ryggen. Tanken slår mig dock ibland att jag inte kommer bli klar med båda blocken innan dessa tolv dagar är slut.
Vid en paus fann vi att Mats, LL och undertecknad stod och lättade på trycket i rote. Jag tyckte det var skönt att detta inte var ett tandemmoment.
LL motor är fortfarande paj så vi har inte kunnat flyga än.
Snackade lite med LL efteråt och målsättningen verkar vara soloflygningen som avslutar block ett. Vill verkligen slutföra hela utbildningen. Och ljumskarna känns heeeelt ok nu. Absolut inte röda där remmarna gått.
Slutligen: Tack alla ni som stöttar och kommer med glada tillrop. Det betyder mycket för en rookie som jag. Går och lägger mig nu men känner precis som igår att jag liksom gungar fram och tillbaka som om jag fortfarande var ikrokad i selen. Strano, som italienarna säger.
Larre i Sollentuna
– Frälsningssoldat och blivande pm-pilot –
(bilden är från dag 1 – LL om förbundet o.s.v)
