Det blev ett gäng morgonpigga paramotorpiloter som samlades vid Skokloster slott.
Först på plats var Mats Jakobsson som redan nypit första flyget innan jag och Pelle kommit fram. En trevlig dag med blåsigt flyg och lite pm-sparkkörning när vinden tog i för hårt för att flyga. Det hela avslutades med sedvanlig korvgrillning. En träff för vikingar!!!
https://youtube.com/watch?v=ZKvNt4NtuL4%3Frel%3D0
En kanon dag i luften över isen vid Skokloster. I superstabil luft och lagom kallt fick jag vad jag tror blir ett av de finaste vinterflygen i år.
 |
 |
 |
 |
Åh, nej. Jämmer och elände!
Matthias, Tobbe och jag skulle starta på Norrvikens norra spets. Det fanns gott om åskådare och rotorer. Lite vind och pulsarsnö gjorde starten svår.
Min trike vägrade sätta fart i den alltför djupa snön. När jag fått upp vingen stod triken still igen p.g.a. snön. Matthias gjorde två tre försök, fick ont i ryggen och gav upp. Tobbe gjorde 12-15 försök. Trött som en gnu upptäckte vi att något var spooky med hans vinge. En knut visade sig vara orsaken till ett kraterliknande fenomen mitt på vingen!
Han tog en paus och hjälpte mig med startförsök fem och nummer sex. Nummer sex blev förödande. Vingen började kantra, jag avbröt inte i tid. Det kostade mig en propeller, burnät, 22 buntband och möjligen skador på linpaketet. Fyra timmar jobb, noll tid i luften och 2500:- fattigare. Bra facit.
Tobbe fick stil på sin vinge. Gjorde ytterligare ett försök och lyfte direkt bara för att åka in i Rotormecka. Tonvis med lokala sjunk gjorde hans flight till en berg-och-dalbana. Vi ett tillfälle trodde jag det var färdigt då han tog i marken i full medvind. Studsade upp igen och fortsatte flyga, typ.
Han landade efter 150sekunders flygtur och sa att jag inte missade nåt. Men det hade jag. Jag missade urtankningsslang. Jag kunde heller inte taxa tillbaka till bilen då propellern var alltför obalanserad efter haveriet. Testa att släpa en trike med paramotor 200m i 20cm hög snö. Byta hobby? Hmm, hold that thought.
Undrar när man får flyga nästa gång.
Larre i Sollentuna
– Frälsningssoldat och paralympiker –
Kombinationen extrem kyla och extrem fart kan vara livsfarligt om man inte är rätt utbildad och har rätt utrustning. Dessa extremsportande piloter har legat i frysboxen 87% av sommaren med en hårtork som har trasigt värmeelement på max fläkt som enda sällskap.
https://youtube.com/watch?v=49MmEATwsC0%3Frel%3D0
Jag, Olle och Olles flickvän, Elin stack till Skokloster och njöt av det fina vädret. Isen verkar det vara bra bärighet i runt de plogade banorna. Förutom en massa crosscyklar, fyrhjulingar och snöskotrar på isen fick jag även syn på en Is-racing hoj som körde på en upplogad rundbana och det gick fort kan jag säga. Första parkett hade jag!!!
Det var i dagsläget startbart med både hjul och fotstart från isen.
 |
 |
 |
 |
Nu har ESSH öppnat bana 08 – 26 och bana 17 – 35.
59 15 13 31 N/18 03 37 20 Ö Höjd 78MSL
Banorna lämpar sig för såväl fot- som hjul-start bnödjupet är för litet för skidor.
ESSH ligger precis på gränsen till ESSB kontrollzon och kan på lördagar bjuda på fina turer över Stockholm efter ESSB stängt 17:00. Så här på vintern får man hålla till godo att åka söder ut.
Taket börjar på 1200 fot.
För mer inte kontakta:
Eric 070-586 46 37.
 |
 |
 |
 |
Så blev det äntligen dags!
Jag laddade bilden med gear och mötte Tobbe och Matthias från Sollentuna vid Norrvikens södra ände. Fantastiskt mycket folk ute denna vindstilla gnistrande januarisöndag. Traditionen bjuder plogad bana åt långfärdsåkarna vilket innebär att sjöns ytterkanter var upptagna medan resten av sjön var ledig.
Monterade ihop mitt ekipage vid bilen och transporterade mig ca 500m till startplatsen. Innebar att jag drog triken ca 150m och startade sedan för att taxa ut mitt på sjön. Underbart att slippa släpa aset på ryggen.
En funktionär kom fram till mig ganska raskt och jag anade oråd. Han ville dock bara veta vad en sån där makapär kostade.
Kom upp på första försöket efter att ha överkompenserat min oscillerande vinge några gånger. Blev en kanonstart och mina timmar i garaget hade redan givit resultat. Gjorde tre studs-och-gå samt ytterligare en start från fullstopp. Lika bra att öva på starter. Andra starten gick ännu bättre och mina mungipor fastnade i ytterläge. Mest för att det var iskallt och fejjan frös. Det är fantastiskt att landa på hjul. Först tar bakhjulen i för att sekunden senare välkomna framhjulet. Känns som the real thing. Att ha en hel is till förfogande är nog den bästa förutsättningen man kan ha vid en trikepremiär.
Övade på att taxa med vingen uppe också men det kräver mera övning.
Har tyvärr inga bilder från luften men bjuder iaf på bildbevis att triken var där…
Larre i Sollentuna
– Frälsningssoldat och pm-flygare –
