blog.flyparamotor.se

Denna gång var intresset att åka till Mondial Paramoteur – världens största paramotorträff – större än sist! Sist var vi 3 stycken från Sverige. Klent antal jämfört med Belgiens 150! Men, så uppdagades det ju att träffen skulle inträffa under svensk midsommar! Herregud, nu visslade brödkavlarna i luften hemma och hemfriden kunde förmodligen bara räddas med att stanna hemma…

Så en efter en droppade av. Såg trist ut ett tag, vi var 3 pers kvar till slut. Men så hux flux blev vi ändå 6 personer från klubben. Dessutom träffade vi på andra (Henric Högren plus fru, Paul Thuresson och någon till svensk jag inte kommer ihåg namnet på) svenskar. Härligt!!! Matematiken säger 10 personer, och det är ju en mycket fin ökning sedan förra träffen! Yeaaii!

Vi bilade ner i två bilar. Lasses buss som var fullproppad med flygprylar samt Thomas nya bil som behövdes luftas på autobahn. Bussen framförde en någorlunda stabil fart på 110 km/h…så avverkningen av de 176 milen med tankning av bil och folk samt tömning och förarbyten gick på 24 timmar. Phew! Maffig körning.

Första dagen började vi med att sätta ihop hangar(tältet) och att göra våra flygmaskiner redo…samt börja kika runt på området med alla utställare. På eftermiddagen kom Thomas och Marie. Med sig i bagaget hade de en massa god svensk midsommarmat! Wo-hoo! En massa sill, potatis, gräddfil, bröd, västerbottenost…som också ackompanjerades av en massa grillmat och drickor senare på kvällen. En del fina snapsvisor blev det också. Härligt och STORT TACK till Thomas och Marie som fixade det så fint!!!

Första flyget var lite småstökig för mig. Två gånger kom inte vingen upp riktigt som önskat så jag avbröt…men tredje gången blev det så fint så. Men väl i luften blev jag varse om att motorn inte alls ville vara på hugget. Sur och grinig var den och gick väääldigt orent. Grr, ny motor och allt. Turen blev väl max en halvtimme om ens det. Dagen efter tog jag en tur förbi Fresh Breeze som har en ohyggligt bra servicekänsla…vilket jag märkt av vid tidigare mailsupport. En av deras mekaniker som var en riktig skojig sprall-johan hjälpte inte bara mig utan andra att skruva och fixa med motorerna. Fick lite förgasardelar gratis… Det visade sig att min förknasare var inställd på typ arktisk kyla med en massa bränsledreggel som följd. Men med lite nya delar så kunde vi göra den sommarvänlig också. Och voilá! Nästa flyg (det stora rekordförsöksflyget) på över 2 timmar visade att motorn inte bara gick kalasfint, utan den drog betydligt mindre soppa och slutade helt med att dreggla ner sig i oljesöl. Fresh Breeze är bra och jag är helnöjd…sånär som deras burar då. De envisas att köra med aluminium som jag inte alls tycker passar som burmaterial…

Rekordförsöksflyget blev mitt bästa flyg någonsin! Nerpetat till andraplats blev Gotlandsflyget på Fårö bland raukar och hav… Flög man bort en bit så öppnades sig otroligt vackra, kuperade landskap! Det var mycket åker som färgade landskapet gult. Vegetationen var enstaka lulliga lövträd som såg ut gröna bomullstussar. Det gick ömsom upp och ömsom ner…byar och ringlande flod. Vi stötte på en del aktiviteter på vägen. Luftballong, svävare (vilka är olagliga i Sverige tyvärr) och mer som jag inte kommer ihåg.

Rekordförsöket blev tyvärr inte mer än just ett försök. 250 piloter uppe i luften samtidigt, mot 2008 då det blev smått sjuka 327 stycken. Lite märkligt då det var fler (700!!) piloter anmälda i år. Men samtidigt nästan lite skönt, risken för olyckor blir påtagligt större med en paramotorgetingsvärm i luften. 2008 såg jag två krocka i luften som och som trasslade ihop sig. En fick ut en nödis och förhoppningsvis slutade den historien under omständigheterna väl. Det är otroligt viktigt att bete sig korrekt under in- och utflygning från ett fält. Följ de rutter och/eller instruktioner som ges – lek och stoja inte! Och låt för bövelen ögonradarn svepa din omgivning hela tiden – någon annan kanske inte ser dig! Både min landning denna gång och 2008 så fick jag väja…

Nå! Nu är det dags för lite bilder! Film kommer också när jag klippt ihop något intressant!

I mitt måndagsflyg hann jag även med att filma lite med HTC Desire’n!!

Inte världsbäst kvalité kanske……..men alltid något! Riktigt smutt att man kan filma sedan är det bara att klicka på Youtubeknappen så åker filmen opp. Behöver inte ens koppla in måbajlen till datorn. Det var ju nästan bra att jag tappade den gamla flygGPSen på toalettgolvet så jag fick ”ursäkten” att köpa den här.

Nästan i början ser du en paramotor (med ett stycke Jonan i) till vänster som jag flyger förbi. Sedan gör jag lite små wingovers ovanför knoddsens skola. Samma skola som jag landade vid dagen efter…<!– WriteFlash('’); //–>

Ahh…härligt med semester!! Nu har jag flygit dagarna tre! I måndags fick jag schuckert flygbesök av Johan Bernalt och vi flög zickzack mellan regnmolnen. Vi hade tänkt flyga distans men zickzackandet gjorde det lite svårt. Turen hem gick trögt för det var jag mot 3 miljardersvägg av mygg. Gah! Vi hade besök av en från Fenix som verkade bli riktigt såld på paramotor. Kanske en till klubbkompis snart?

I tisdags tog jag en tur till Ekolsunds slott och snurrade runt och lekte över fälten. Blev väl en timme, sedan frös jag som en hamster doppad i flytande kväve… Landade på en fotbollsplan vid knoddsens skola. Trångt mellan strålkastarstolparna men ack så vajer landning! Sedan cyklade jag hem nöjd och glad.

Idag flaxade jag igen. Prognoserna såg finfina ut enligt yr.no, Arlanda och Bromma. Så det blev en fin avbruten start och sedan en fin start. I luften var det lite skuttigt men inte så farligt. Nu flyger jag med min HTC Desire måbajl i bland instrumenten där jag har en liten smutt flyg-app där man kan få senaste TAF/METAR. När jag flygit en bit så ändrade sig METAR (observationerna) till klart det sämre. Vinden vred sig 180grader och ökade på rejält i styrka. Så då vände jag. Då kom fetare moln också med rejääält stig i. Nu var jag i princip hemma så då var det bara att landa. Men det var bra stig den sista biten också så jag fick göra lite sjunkmanövrar för att pricka fint på fältet.

Landade vajert. En kille på promenad frågade om jag behövde hjälp…haha med vadå?
– Jaa, hur ska du ta dig hem nu?
– Jo, jag ska cykla hem.
– Jaha, men ska du verkligen lämna prylarna här??
– Näe, de tar jag med mig på cykeln.

Och så lyfte jag upp framhjulet med tramporna ur det höga gräset.

Idag nyttjade jag min födelsedagspresent jag fick förra året…en gyrokoptertur! Det var en skakig upplevelse…haha…den är verkligen okänslig för skräpig vind…men det skakar hela tiden istället. 🙂 Hade tänkt flyga lite paramotor också men nu sitter jag på byakrogen i brentarp istället. Klart trevligt hak! Sitter och väntar på en gourmétburgare nu… 🙂 Imorgon måste jag vara hemma till 16….och så ska det rehna så någon paramotor blir det inte….men vafanken gör det när jag fick spaka en autogyro? 🙂

Eric, Can och jag flög från Högdalstoppen en otroligt vacker söndagskväll. I fjärran bortåt Arlanda till såg himlen lite mörk ut men där vi var var det klarblå himmel och lugn luft…och senare på kvällen alldeles kavlugn! Vi frågade Bromma om vi kunde flyga in mot stan…men det gick tyvärr denna gång. Nåja, det finns ju så mycket annat att upptäcka i området ändå!

Vi flög en redig bit bort. Jag och Eric vände till slut men Can fortsatte en bit till Tyresta slott och brände av ett gäng bilder. Nu frös vi dessutom rejääält så vi satt och skakade i våra selar. Det var dubbel glädje vid landning. Dels för ett kanonflyg och dels för att vi fick bli varma igen. 🙂

Ah! Nu fick jag till det! Ett måste innan Barkarby stänger för gott 31a maj och innan jag går på semester nu på fredag… Nämligen starta hemma i Bålsta, landa på Barkarby flygfält och sedan flyka/cykla sista biten (8km) till jobbet.

Det hela gick väl inte helt utan missöden dock men i stort gick det väl bra! Frågan är väl bara hur jag kommer hem… 😉 Inte så allvarligt som det låter men mer om det längre ner.

Eftersom det var nordliga vindar idag så måste jag starta på ett fält lite längre bort än vanligt. Jag fick trampa ett tag vilket gjorde att jag blev lite efter schemat. Fältet var blött som tusan men det var lagom lite stöttningsvind så vingen skulle nog gå upp fint ändå trots att den skulle bli blöt. Och det gjorde den! Direkt när jag kom upp började det skutta men över 200 möh var det lugnt. Vid Kungsängen/Stäket är det inte sådär jättemånga ställen att nödlanda på så då låg jag på straxt under 400 m vilket är taket här så nära Bromma CTR.

När jag närmade mig Barkarby och tog inflygningsrutten på 150m så hoppade det rejält. Radion hade jag kopplat in och rattat in Barkarby. Inget annat flygplan i rörelse. Flög över, checkade vindstruten, gjorde mitt lilla varv och satte sedan ner hjulen rätt så fint trots skutteliskuttskutt i luften.

Cyklingen tog KLART längre tid än jag trodde. Mmm.. Liten tidsoptimist är jag allt. Så jag blev 45 minuter sen till jobbet… Men då jag jobbade över igår så känns det som att det kvittade. Tyckte chefen också när jag ringde på vägen.

När jag närmade mig jobbet var det en rätt maffig känsla att rulla förbi byggnaden på Flyken och skulle väl kunna ha njutit av det mer såvida inte det jämrans drevet till cykelkedjan pajade precis då! Dah! Originaldrevet bytte jag ut för 2 år sedan – helt fel dimensionerat drev. Mitt nya, bättre, drev höll i två år och får väl kännas bättre än originalet men var väl ändå inte perfekt. Grr.

Så nu kommer jag inte till fältet för att flyga hem. Ska försöka hitta verkstaden här på jobbet och se om de kan hjälpa mig rikta drevet….annars får jag väl kalla på förstärkning hemifrån som får komma med bilen och plocka upp en strandad citypilot. 🙂

Bilder kommer senare när jag laddat över dem till datorn… 🙂

…ikväll så det var läge att ta fram gamm’vingen, PAPen och köra fotstartat!

Rätt laminär luft men det var drag i den. Rörde mig inte fort fram direkt… Så jag snurrade mest runt fältet. Klar sikt så jag hade bra sikt en bra bit in mot stan!