Triumfens ögonblick – En nybakad pilot!

Jag lämnade hemmet strax efter 20:00 igår kväll för att genomföra den teoretiska skrivningen. Med siktet inställt på att bli examinerad pilot hade jag dagen till ära tagit på mig uniformen för denna högtidsstund. ”Menar du allvar?”, frågade LL när jag dyker upp hos honom i Täby kyrkby och förklarar detta. ”Du är helt otrolig”.

Vi sätter oss i husvagnen och LL kör lite briefing inför skrivningen. Den engelska högtravande nomenklaturen kommer göra sig påmind vid flera tillfällen inser jag snart. ”Har du några frågor får du knacka på hos mig inne i huset”, förklarar LL. Det är lugnt tänker jag och sätter igång när LL går in till sig med min mobil. VA?!?! Vad är detta?!?!! Fattar ingenting. Sätter markeringar ute i kanten på de frågor jag inte förstår(=de flesta) och försöker botanisera i min engelska vokabulär som flitigt blandat sig med flygtermer, meteorologi, Bond-citat och böner. Tänker på de sista orden Göran Blom gav mig i bilen på väg till LL. ”Det går säkert åt helvete, hahahaa”. Tack Göran!

Samlar mig, låter pulsen sjunka till 180 igen och börjar pricka av frågorna en efter en av de jag faktiskt begriper. Går efter en dryg halvtimme (av dessa upplevde jag ca sju minuter då jag inte befann mig i trans) in till LL och ber honom reda ut vissa begrepp och översätta andra.

Tillbaka i husvagnen slutför jag testet och hämtar sedan LL igen som tar med sig ett visst allvar, en fet penna med rött bläck, ett gult papper och nånting roat i ögonvrån. Astrid Lindgrens ord far snabbt genom huvudet; ”Hujedamig!”.

Vi diskutterar resultaten, tolkningen av frågor och svar och LL kommer med dom förlösande orden: ”Jag behöver inte ens räkna, du har klarat dig.” Thank you God! Ett stort ögonblick för mig. LL får en kram med manligt ryggdunk och sen firar vi med rumstempererad Herrljunga cider i plastmugg som jag köpte med mig från ICA på vägen dit! Bilden: klar med nav:en+klar med skrivningen sent igår kväll i LLs husvagn. Nöjd!

Epilog

Tusen tack alla ni som stöttat mig och kommit med glada tillrop före och under denna resa!!! Jätteroligt att så många verkar ha följt denna blogg också. Tack till Tor som uppmuntrade mig att blogga om utbildningen. Ett särskilt tack vill jag rikta till min fru som stöttat och ställt upp på att jag varit hemifrån så många kvällar! Tack, min gullis! När jag och LL väl fått till lektionstillfällen har jag haft väldigt roligt och lärt mig otroligt mycket. Jag har utvecklats massor och fått en mycket god förståelse för luftrummet och hur man beter sig där.

Hjärtliga paramotorhälsningar från Larre i Sollentuna

– Frälsningssoldat och paramotorpilot –